Etapp genom obyggden

Den fjärde dagens etapp känns lite som ett mellanspel. Det hände inte speciellt mycket, och det var inte så mycket att titta på längs vägen… Om man inte tycker om att titta på skog och hyggen vill säga. Vägen fortsätter att ringla längs Inlandsbanan, men till skillnad från gårdagens områden kring Porjus som tydligt präglades av vattenkraftens industri var det idag nästan inga tecken alls på mänsklig närvaro.

Vi startade cyklingen för dagen i Jokkmokk med att köpa en cykeldator åt Elin, så att hon också ska kunna se hur långt vi har kommit för dagen. Från Jokkmokk är nästa ”mål” Arvidsjaur, men eftersom det nästan är 16 mil mellan orterna fick vi dela upp det på två dagars cykling. Nu sitter vi vid en jättefin liten sjö vid E45an, precis mitt mellan Jokkmokk och Arvidsjaur. Vi cyklade tills vi kommit 8 mil, och precis då kom vi till ett perfekt ställe. Ibland har man tur!

Att vi är mitt ute i obygden nu innebär att vi inte lyckats få täckning varken med våra mobiler som har operatören 3, eller med mobila internetet med operatör Tele2. Att 3 har värdelös täckning här uppe har vi tidigare märkt, men Tele2 har funkat bra. Vi borde nog haft med nåt med Telia gissar jag…

Det roligaste som hänt idag är att vi träffat på ytterligare en långcyklare. Inte lika extrem som den igår, men ändock. Han var från Göteborg och var på väg upp till Lofoten. När jag frågade hur långt det var kvar dit ryckte han på axlarna och sa att han inte hade nån tid att passa, så han brydde sig inte riktigt. Skön inställning. Vi hade precis passerat ett vägbygge med 1 mils grusväg på E45an, och han hade hört talas om det och frågade oss om det var väldigt dåligt beläggning. Han körde racercykel och var rädd för punktering. Vi sa att det var ganska skakigt, men att det funkar om man tog det lugnt. Åt hans håll skulle han få nedför hela tiden, för vi hade haft 10 km med bara uppför. Längsta backen hittills på resan. Han berättade även om en kille han mött som skulle gå genom Sverige. Han gick 7 mil per dygn! Han åt och kissade medan han gick, de enda stopp han hade var att stanna 3 timmar för lite sömn. Det verkar lite sådär tycker jag.

En annan rolig sak var att när vi stannade för att laga vår tortellini-middag på en rastplats kom det fram en hund som ville busa med Loke. Vi såg ingen ägare inom synhåll, men gissade att den tillhörde den lilla stuga som sålde nyrökt fisk (eller ny rökt som det nästan alltid står). Det var en hanhund och Loke gillar inte hanhundar så bra, så vi vågade inte låta hunden gå fram till Loke. Jag tog hunden och ledde bort den till stugan och tänkte att ägarna skulle komma ut och ta den, men inte då. Det slutade med att vi stoppade in Loke i cykelkärran och busade själva med hunden som var väldigt glad. När vi precis skulle åka hörde vi hur de i stugan öppnade dörren och ropade ”Ricky, kom hit!”, men när han inte kom stängde de dörren igen.

Annat kul som hänt är att Jag och Loke kom upp i 52 km/h i en nedförsbacke och att vi såg 3 renar till på ett hygge.

Nu är det god natt! Imorgon hoppas vi på bättre täckning och att vi når fram till campingen i Arvidsjaur. Förresten undrar Elin om Arvidsjaur kommer från Arvids jaur och vad i så fall en jaur är?