Efter en heldag av regn var det skönt när solen åter lyste över Värmland på fredagsmorgonen. Vi la ut alla våra blöta prylar som en efter en torkade upp.Vi hade läst att Värmland ska vara ett kuperat landskap men det märkte vi inte av så länge vi höll oss på Klarälvsbanan. Men idag – HUGA! För att undvika E45:an, som numer är en betydligt otrevligare väg än i Lappland för cyklister, valde vi att köra mindre vägar. Problemet var bara att vår karta inte gör skillnad på liten asfaltväg och grusväg. Helt plötsligt förbyttes vår fina slingrande asfaltväg till en ovårdad grusväg som inte tog hänsyn till upp- och nedförsbackar. För första gången växlade Björn ner till 1:an och vissa backar var brantare än så. Med lösgrus blir det svårt att få fäste med cykelkärra och tung packning så det var bara att kliva av och dra cykeln. Björn funderade filosofiskt om Jan Troeng någon gång stannade och grät över att backarna aldrig tog slut under sin resa genom alperna. Han verkade själv bitvis ha nära till tårarn.
Inne i Dalsland fortsatte misären. Björn började istället tänka på Lennart Sr Stenström som har sina rötter i dessa trakter. Nu förstår han plötsligt var hans briljans i skrålöpning kommer ifrån. Platt mark verkar inte existera här. När Lennart Sr inte tränar skrålöpning måste han ha kört hårt i backarna för att pressa sin tid på ett drygt 10 km starkt kuperat terrängspår till under 30 minuter. Nog talat om Lennart Sr Stenström.
Efter en sen lunch i Svanskog bestämde vi oss för att boka en stuga för natten på Laxsjöns camping utanför Bengtsfors. Det gick bra och vi var så välkomna. När vi väl kämpat oss fram visade det sig att det var dubbelbokat. Så istället för stuga fick vi en gratis tältning med el. Och gratis är ju gott! Laxsjön borde däremot se över sitt bokningssystem… kanske kan något databaserat vara mer stabilt än A4-ark i en pärm.
I ljudboken vi nu lyssnar på, ”Sommardöden” av Mons Kallentoft, letar poliserna efter en röd 3-växlad Crescent. En dito stod övergiven på rastplatsen där vi lunchade. Spännande.
Nu är gårdagens nyhet uppdaterad med bilder!
I Dalsland paddlar man inte kanot - man bär!
Och så en uppförsbacke...
3 kommentarer:
Hej Elin och Björn! Vi känner verkligen med er när ni kämpar i uppförsbackarna på grusvägarna. Som tur är så är ju Dalsland inte så stort! Emil och Anna har framgångsrikt genomfört O-ringen och de åker hem idag. Här i Härnösand har vi haft det regningt nu i flera dagar. Pär och Erika har målat och gjort fint på altanen i mellangården och i går kväll hade vi invgningsfika där. Idag är det inte regn utan lite sol i molngluggarna. Vi åker upp till Själevad på en träff.
Hoppas ni får en fin dag idag hälsar Peter och Anna.
Uppförsbacke + grus = dålig kombination. Men ska man cykla genom hela Sverige så blir det ju tungt nån gång!
Ett skönt trick (som funkar ibland) är att försöka intala sig själv att den totala höjdskillnaden på hela resan faktiskt är 0 (för er blir det ju till och med netto nedför då Kiruna borde vara högre beläget än Smygehuk).
Vi får hoppas på mer asfalt framöver, Sveriges framsida borde väl kunna bjuda på det tycker man.
Stackars Björn! Jag höll nästan på att ta till lipen när jag cyklade hem i årets motvid idag. Eller nej, inte lipen, men nog vart jag less. Ni kämpar på jätte bra tycker jag i alla fall. Snart är ni ju framme. Hoppas vi ses när jag kommer söder över senare i augusti. Lycka till med slutet på er resa!
Skicka en kommentar