Gott om mysiga röda hotell i Tällberg.
Den gångna natten bjöd på ordentligt skyfall i trakterna kring Rättvik. Med andra ord gjorde det inte så mycket att vi sov skönt på övervåningen i lillstugan hos familjen Malmqvist i Vikarbyn. Det väldigt trevliga sällskapet och det mindre trevliga vädret gjorde att vi efter ett snabbt överslag stannade till långt in på eftermiddagen.
Innan vi lämnade Vikarbyn besökte vi bagarstugan där Susanne med väninna var i tagen att baka ”Tuttul” – ett tunnbröd från Siljanstrakten bakat på potatis. Vi ser fram emot frukosten i morgon då vi ska provsmaka brödet vi fick med oss på vår färd!
När vi väl började cykla kände vi oss båda trötta och slitna. Innan vi helt tappat orken tog vi en liten avstickare förbi Tällberg som föga överraskande var en väldigt trevlig by med lika många hotell som innevånare. Där kunde man läsa att HC Andersen uttryckt sitt välbehag över Dalarna och sagt att allra trevligast var det vid Siljans kant. Man kan inte annat än hålla med.
Redan i Leksand fick det bli middag. Med mat i magen kämpade vi oss vidare längs Sverigeleden som vi nu planerar följa ända ner till Trollhättantrakten. Leden bjöd på mycket fina omgivningar, särskilt i Häradsbygden söder om Leksand.
Nu ligger vi i tältet precis intill Österdalälven strax utanför Gagnef. Loke stortrivs med strandtomt och vi hoppas på att vara lite starkare i benen i morgon.
Innan vi lämnade Vikarbyn besökte vi bagarstugan där Susanne med väninna var i tagen att baka ”Tuttul” – ett tunnbröd från Siljanstrakten bakat på potatis. Vi ser fram emot frukosten i morgon då vi ska provsmaka brödet vi fick med oss på vår färd!
När vi väl började cykla kände vi oss båda trötta och slitna. Innan vi helt tappat orken tog vi en liten avstickare förbi Tällberg som föga överraskande var en väldigt trevlig by med lika många hotell som innevånare. Där kunde man läsa att HC Andersen uttryckt sitt välbehag över Dalarna och sagt att allra trevligast var det vid Siljans kant. Man kan inte annat än hålla med.
Redan i Leksand fick det bli middag. Med mat i magen kämpade vi oss vidare längs Sverigeleden som vi nu planerar följa ända ner till Trollhättantrakten. Leden bjöd på mycket fina omgivningar, särskilt i Häradsbygden söder om Leksand.
Nu ligger vi i tältet precis intill Österdalälven strax utanför Gagnef. Loke stortrivs med strandtomt och vi hoppas på att vara lite starkare i benen i morgon.
2 kommentarer:
Hej!
Verkar som att Vikarbyn var ett depåstopp i F1-klass för både människa och hund. Räcker hundmaten ända till Trelleborg nu då?
Mikael O>> Jodå, nu ska hundmaten räcka! Björn klagar på 5 kg extra att dra... men Loke är nöjd!
Skicka en kommentar